Torsdagen den 26:e oktober klockan 09.00 satt Nalle och Peter och drack sitt morgonkaffe. Nalle kände att det luktade lite bränt, lite bränd plast. Uppe i övre salongen brann det redan om än väldigt lite. Snabbt revs panelen ned men det hade redan spridit sig i isoleringen som tyvärr bestod av frigolit. Fem minuter senare var hela båten rökfylld och ytterligare minutrar senare var den helt övertänd. Brandkår samt sjöbrandkåren ville till en början inte gå ombord då det fanns gasol på båten utan från kaj sprutade man för att kyla ned henne. När de väl gick ned var hon i princip helt utbränd. Ingenting finns kvar av vare sig båtar eller drömmar, inredning eller kläder. Allt som skulle med över Atlanten fanns ombord. Evigt tacksam över att det skedde vid kaj och att gossarna var vakna. Vi och framför allt Nalle som fick stå och se på när framtiden gick upp i rök har tagit sig hem och nu återstår allt pyssel med försäkringsbolag. Det materiella täcks förhoppningsvis av försäkring dock är planer och drömmar inte ersättningsbara. Ett enormt tack till Peter Ekström vår allra bäste vän som höll ihop Nalle och tog er därifrån. Till räddningstjänst och polisen i Leuwersoog som tog hand om er, ordnade boende och gav bort kläder då inget fanns kvar. 

Jag är ännu inte mogen för detaljer eller känslor. Det blir så här kortfattat för än kan jag inte formulera känslan av att våran sparv, barnens barndom och framtid och vårt äldreboende är borta. I dag huggs hon troligtvis upp och sedan är hon för alltid borta. Kanske reser sig Sparvarna ur askan och hittar en ny båt och om framtiden vet vi just inget.

Advertisements